Nationella lärlingsveckan: Så bygger Ami Barbour sin karriär som arborist
Att upptäcka trädvård genom lärlingsutbildning, motståndskraft och praktiskt lärande
Som en del av National Apprenticeship Week träffade vi arboristlärlingen Ami Barbour för att utforska den karriär hon bygger upp hos Nicholsons, ett personalägt miljökonsult- och entreprenadföretag som erbjuder tjänster inom landskap, skogsbruk och ekologi i Oxfordshire, Northamptonshire och Gloucestershire. Genom att bidra till projekt som omfattar privata egendomar, skogsbruksverksamheter och hållbara utvecklingar kombinerar hon dagligt arbete ute på plats med strukturerade studier vid BCA College, som ingår i Windsor Forest Colleges Group, och stärker kontinuerligt sin tekniska förståelse och praktiska kompetens. I takt med att Apprenticeship Week lyfter fram värdet av att lära sig på jobbet ger hennes erfarenhet en direkt och insiktsfull inblick i hur färdigheter byggs upp, självförtroende växer och karriärer tar form från grunden.
Kan du berätta lite om dig själv och din yrkesresa hittills?
Jag har alltid älskat att vara utomhus och tillbringa tid i naturen. För ungefär sex år sedan började jag arbeta som trädgårdsmästare efter att ha gått en trädgårdsutbildning. Jag tyckte verkligen om arbetet, men visste att jag ville vidareutbilda mig och utmana mig själv mer. Det ledde till att jag gick en motorsågskurs, och medan jag pratade med instruktören kom vi in på min hobby – bergsklättring – vilket väckte idén att börja arbeta med trädvård.
När jag började undersöka möjligheterna krävde många jobb erfarenhet och yrkesmässiga kvalifikationer. Jag övervägde att själv betala för kortare kurser, men jag ville verkligen ha stödet och strukturen i en ordentlig utbildningsväg. Det var då jag såg Nicholsons annons om en lärlingsplats. Jag åkte dit på en prova-på-dag och till en intervju, och som tur var gick allt bra.
Före arboristyrket arbetade jag med trädgårdsodling på ett fängelse, där jag undervisade intagna i trädgårdsodling och hjälpte till att odla mat till köket. Vi använde inga motorsågar där … tack och lov! Jag är inte säker på att de intagna skulle ha uppskattat det. Jag höll i handledda aktiviteter och bidrog till rehabiliteringen genom meningsfullt arbete. Den erfarenheten gav mig så många överförbara färdigheter – växtkunskap, motståndskraft, praktiskt arbete och förmågan att kommunicera med många olika personligheter. Efter det var jag aldrig orolig för att arbeta i en mansdominerad bransch!
Hur ser din nuvarande roll ut?
På Nicholsons deltar alla i allt, vilket innebär att jag får en enorm variation av erfarenheter. Jag klättrar, arbetar på marken och klipper häckar – men klättring är definitivt min favorit. Jag övar mer och mer och hoppas snart kunna gå vidare till mer avancerad beskärning och arbete med klättersporrar.
Utanför jobbet är jag väldigt aktiv. Jag tycker om bergsklättring, rodd, löpning och yoga, vilket alltihop hjälper mig med den fysiska och mentala sidan av jobbet.
Min utbildningsväg började med den där motorsågskursen, och kontakten med en av trädvårdscheferna på Nicholsons (Mike) hjälpte till att öppna dörren till branschen.
Vad överraskade dig mest med att vara lärling?
Hur stöttande alla har varit. Jag började mitt första jobb utan särskilt mycket kunskap, men jag välkomnades direkt in i teamet och fick vara delaktig i mycket från början. Några i teamet började faktiskt själva som lärlingar, och många har utbildats internt, så det finns en stark kultur av att lära sig och hjälpa varandra att utvecklas.
Hur ser en vanlig dag på högskolan eller jobbet ut?
Högskolan hjälper verkligen till att befästa det jag lär mig på jobbet. Ibland ser man något intressant ute på arbetsplatsen, men det finns inte alltid tid att gå in på detaljer. Sedan dyker samma ämnen upp igen på högskolan och förklaras på olika sätt, vilket verkligen hjälper kunskapen att fastna. Arbetet kan gå snabbt, så det är fantastiskt att få återkomma till saker i en fokuserad studiemiljö.
Jag tyckte särskilt mycket om att lära mig om kabelstagning på högskolan – det är inget vi använder hela tiden på jobbet, så det var intressant att fördjupa sig i det.
Vem inspirerar dig?
Hela mitt team, verkligen. De har alla tagit extra tid för att lära mig saker, och några har till och med avstått från helger för att hjälpa mig att öva och förbereda mig inför min EPA. Jag kommer också från en familj med många lantbrukare i släkten, så jag tror att den kopplingen till arbete med mark och natur alltid har funnits inom mig.
Vad har stöttat dig mest i dina studier och i arbetet?
Den individuella träningen på arbetsplatsen har varit fantastisk, särskilt klättringen och hanteringen av utrustningen. Högskolan besöker också arbetsplatsen och registrerar mina timmar, vilket gör att allt fortsätter enligt plan.
När jag började fick jag all utrustning jag behövde och kunde prova många olika selar för att hitta den som passade mig bäst. De sitter alla olika, och det visade sig att kvinnan som hade rollen tidigare hade en sele med kortare bryggor, vilket fungerade perfekt för mig också. Det visade verkligen hur viktigt det är med rätt utrustning — det gör en sådan skillnad.
Jag såg också fram emot att prova Arbortec-byxor med dampassform. Man inser inte hur mycket bättre vissa modeller passar förrän man faktiskt provar dem — saker som en smalare midja gör stor skillnad för komfort och rörelsefrihet.
Vilka är fördelarna med att arbeta och lära sig inom arboristik?
Du är utomhus hela tiden och arbetar på vackra platser — i privata trädgårdar och miljöer som de flesta aldrig får se. Som jag brukar säga: du får "se det osedda."
Det finns också en fantastisk laganda. Vi skrattar alltid tillsammans, oavsett om vi sitter tätt ihop i skåpbilen under lunchen eller bygger ett presenningsskydd för att hålla oss torra. Med rätt utrustning kan du arbeta bekvämt i alla slags väder.
Arbetet är också mer varierat än många kanske tror. Stormskador kan till exempel innebära att man tar bort delar av ett staket för att komma åt ett träd och sedan reparerar det efteråt. Arboristik handlar inte bara om träd — men träden i sig är mer komplexa än många inser. Det ingår mer matematik än man kan förvänta sig, och det är fascinerande att lära sig om hur träd läker, olika sjukdomar, arter och verktyg som resistografer (som mäter motståndet i träets inre).
Hur upplever du balansen mellan arbete och studier?
Det är fantastiskt eftersom du kan anpassa det efter vad du vill få ut av det. Du kan göra grunderna för att bli godkänd, eller verkligen gå på djupet och sikta på högsta betyg. Ibland fastnar jag i forskningskaninhål eftersom jag tycker att ämnena är så intressanta! Kompetenscoacherna är också fantastiska — om du vill lära dig mer skickar de extra resurser och tips på forskningsmöjligheter.
Vad ser du mest fram emot i framtiden?
Jag ser fram emot att bli helt trygg i mina färdigheter. Kranarbete är något jag gärna skulle vilja börja med en dag, och så småningom skulle jag verkligen vilja föra mina kunskaper vidare och stötta en egen lärling.